Och va fan hjälpte de!!!!

Imorgon ryker slangen och den sätter man´inte in i min sönder opererade rygg i första taget. Jag försökte förklara för honom hur jävla illa de är. Men fick inte fram så mycket. Tårarna bara sprutade. Men tillslut fick jag förklarat att jag inte klarar detta mer.

Jag fick svaret att han inte kan göra så mycket just nu, utan jag skulle ta en Ipren och så skall vi fortsätta i morgon när vi skall träffas. Och om jag inte står ut skall jag åka in akut till Akuten på Alingsås lasarette. Men där vet jag att dom inte gör något. De säger alltid bara att jag går på smärt mottagningen på sahlgrenska och dom sköter om smärt lindringen. Så varför ska jag dit. Om jag skall åka in skall jag ju till sahlgrenska.

Man blir bara runt slussad överallt.

Hur tror dom att man skall orka. Och undra hur dom själva hade hanterat de om de va dom som hade denna smärta.

Ja ja de är väl bara att ligga här och hoppas på att jag står ut tills imorgon. Men hur jag skall klara av dagen där vet jag inte.

Imorgon skall jag försöka få tag på smärt läkarn. De kommer inte bli lätt men de är ett måste. Jag fixar inte detta mer.

Ligger i sängen nu och vet inte hur jag skall ligga. Rygg, sidan, magen... Stå, gå eller sitta. Hm... vilket kan vara bäst. Ja men jag kanske kan köra tvättmaskin stilen. Tillslut blir jag väl så snurrig att jag däckar =)

Nä jag hoppas de kan hjälpa mig. På tisdag skall de dra bort slangen från ryggmärgen och de är genom den de har gett mig morfin och ryggmärgsbedövning. Så när den är borta är de kört... Då kan man inte sötta dit en ny på flera månader. Och jag måste ha hjälp nu. Så de är bara att vänta och se hur de kommer lösa sig. Antingen fattar dom och hjälper mig, eller så har de gett upp.

Sedan läcker de fortfarande lite från såret på ryggen och svullnaden har inte lagt sig ännu. Men jag skall även träffa ortopeden på tisdag så får väl se vad han har att säga.

Jag tror att bäckenet och svanskotan fick sig en regäl smäll då jag ramlade när jag låg inlagd. Men jag kommer även röntgas på tisdag tror jag, så man får väl se så allt är på plats.

Jag har fortfarande en halv skruv kvar i ryggen som gick av under operation som dom lämnade kvar. Och jag hoppas inte den skall ställa till problem.

Men nu vill jag bara få ordning på smärtlindringen så jag kan börja leva.

Måste få gnälla av mig lite!!!

FAN vad ont jag har!!! Fixar inte mer nu. Kan jag inte få tillbaka pumpen med ryggmärgsbedövning? För då slapp jag känna benen som snart exploderar!!!!

Gnälla... Fy på mig!!!!

Annars har de varit en underbar dag.

Har träffat en kompis som jag inte träffat på länge. De känns så skönt att ses igen. Känner mig hel igen =)

Sedan har jag myst med två underbara barn och mina goa vänner Maria och Linda. De blev både leg på lekplats och korvgrillning =) Och får ju inte glömma årets första kul glass =) Mums!!!

Imorgon funderar jag på att ta färdtjänst ut till stugan och bara njuta av tillvaron.

Jag måste försöka sysselsätta mig så jag tänker på annat än värken. Men fy vad svårt de är. Jag håller på från 9 till eftermiddagen sedan ligger man däckad i sängen och vet inte vart man skall ta vägen för de värker så. Men de är väl så mitt liv kommer se ut. Får vara människa mellan 9-15 sedan rasar man ihop.

Jag har tänkt mycket på de där med ryggmärgstimulator.

Smärtläkarn skickade en remiss till den bästa nevrokirurgen som opererar in sådana. De går ut på att man lägger in elektroder i ryggen som ger ut nervimpulser för att bryta smärtan. Jag har i flera år pratat med smärtläkarna om att jag vill ha en sådan och de har inte varit aktuellt eftersom jag haft morfin pumpen, men den har jag ju inte kvar.

Jag hade hoppats på att de skulle vara ett alternativ så jag slipper att ta massa narkotika preparat.

Jag fick svaret nu i torsdags att nevrokirurgen hade tittat i mina journaler och uteslutit de direkt. Jag hade inte den typen av smärta hade han menat på. Och de beror på hur jag beskrivit min smärta.

De finns inget svårare än att beskriva sin smärt. Räcker de inte att man säger att benen känns som om dom skall explodera!!!

Vad skall jag säga så de blir rätt?? Varför kan de inte testa??

Jag hade hoppats att få träffa denna läkaren och prata med honom. Istället läser han bara journalen och avskriver de...

Varför inte ge de en chans?

Jag får bara svaret att du kommer aldrig att bli smärtfri. Och de vet jag, men jag kan fan inte ha de så här.

Är de inte värt att sätta in en ryggmärgstimulator och testa, än att inte göra någonting alls? De är ju mitt liv och min kropp. Jag skall leva med skiten. Och jag vill bara ha livet tillbaka.

Snälla ge mig de!!!!

Oskar ligger snällt och väntar på att vi skall bli klara på vårdcentralen 

Hälften av agrafferna tagna

Sedan vet jag inte om sköterskan va rastlös, men hon satten en väldigt massa tejp =)

Dagarna går och jag har tyvärr blivit sämre.

Jag har kännt mig jättebra fram tills i måndags kväll. Börja med att ryggen svullnat upp och jag har blivit jätte trött och fått mycket mer ont. Jag misstänker att de är en infektion på gång i ryggen.

Igår var jag på vårdcentralen som tog prover och tempen och båda var förhöjda. Inget alarmerande men jag fick ändå åka till akuten på Mölndal. Kommer dit och de klämmer lite på ryggen och konstaterar att jag har inflamation i muskelfästerna. Får två kortisonsprutor med bedövning i som skall hjälpa med en gång. Problemet va barar att de har inte hjälpt över huvudtaget utan jag får bara mer och mer ont.

Sedan skulle jag dra bort pumpen idag. Men tack och lov jobbade den bra smärtläkarn och han tyckte den skulle få sitta kvar men att vi bara stängde av den. Ut ifall de skulle bli katastrof.

Jag har bestämt mig för att klara de, men just nu känns de för jävligt.

Jag har så ont att jag inte vet vart jag skall bli av.

Så nästa steg är nu att dra bort den helt på tisdag och då skall jag även på upp följning hos ortopeden.

De som är värst nu är nervsmärtorna ner i benen. De känns som dom skall explodera. Och vad ska jag göra.

Smärtläkaren gav mig även beskedet om att de inte tänker sätta in en ryggmärgsstimulator som ger nervimpulser för att distrahera smärtan. Läkaren som sätter in sådana hade läst mina journaler och konstaterat utan att träffa mig att de inte var något för mig.

Jag känner bara att de har gett upp, de ger inget en chans..

Men de är mitt liv, min kropp. De är jag som skall leva med denna smärta hela livet. Sedan kommer alltid de upp att "Du kommer aldrig att bli smärtfri" Och JAG vet de!!

Men jag kan inte ha de som jag har de nu... Hur länge skall man orka?? Eller rättare sagt hur länge kommer min kropp orka??

Jag är HEMMA!!!

De var länge sedan jag känt sådan lycka som jag gjort de senaste dagarna.

Efter mycket om och men kom jag ju hem i onsdags.

Jag blev upp mött av min assistent och en mycket glad Oskar. Han visste inte till sig av lycka. Han klättrade försiktigt upp i knät, men upptäckte en massa slangar och då backade han sakta ner igen. Han är ju van att få komma upp i knät och ge mig en puss =) Men denna gången va de lite annat. Jag hade en hård korsett, en morfin pump och en kateter. Hm.. Mycket märkligt. Fast de va så skönt att vara hemma igen.

Igår va de dax att ta agrafferna på ryggen och även katetern skulle bort så jag satte klockan tidigt för att få ringa till v-centralen. Jag hade redan en tid inbokad för att ta agrafferna kl. 15 men jag behövde även dit på morgonen för att ta katetern. Jag kände att de va så onödigt att åka dit för att dra den, något jag kan göra själv då jag jobbat som undersköterska och satt och dragit många katetrar. Så när jag kom fram och fick prata med sköterskan lyckdes jag övertala henne till att jag skulle dra den själv hemma. Hon hade aldrig tidigare fått frågan så hon va väldigt fundersam =) Men jag fick prata lite sjukhus termer så hon fattade vad jag pratade om och då gick de bra.

Jag kände bara att de skulle vara så jobbit för ryggen att åka två vändor på en och samma dag och även spara massa resurser. Jag kan ju. Så efter hon pratatmed en läkare fick jag klar tecken att ta den. Hurra!!! Så som jag väntat. Och allt gick kanon. =)

Sedan på eftermiddagen var jag där och tog agrafferna "så kallade stygn" de var ca.40-50 st så de tog lite tid. Sedan fick hon för sig att tejpa de också. Och bara de tog en halv timma. Men nu är snart allt i sin ordning igen.

Nästa steg nu är att trappa ner pumpen på måndag. Så kl 9.30 skall jag vara på Shalgrenska och sänka dosen och sedan på torsdag stängs pumpen av och plockas bort. Då måste jag tyvärr ligga där i 4 timmar för att de blir ett litet hål på ryggmärgskanlen som kan läcka när dom drar ut slangen. Och ligga där i 4 timmar känns just nu som en evighet precis när man kommit hem. Men men jag gör gärna de så länge jag blir av med de =)

Sedan har jag varit på första kurstillfället i systemkamera kursen. Och OJ!!!! Jag fattar ingenting!! Och då menar jag inget =) Men jag har 5 ggr till på mig att lära mig något på. Vore roligt att använda annat än autoläget =)

Och idag har Oskar premiär badat för i år. Han var helt salig. Som en liten valp som skutta runt. Helt varm i själen blev jag.

Men nu skall jag vila i helgen för dessa dagar jag varit hemma har varit späckade. Så de är på tiden jag trappar ner lite och vilar =) Så jag säger Ha en underbar helg allihop!! Och skriv gärna en hälsning under kommentarer så jag vet vilka ni är som följer mig =)

Skall åka hem idag är de tänkt. Men då börjar hemsjukvården att strula.

Jag har ju en pump med ryggmärgsbedövning och morfin som ligger i med en slang i ryggen. De gör att jag får väldigt dålig känsel i benen. Sedan känner jag inte av när jag blir kissnödig så jag måste bära kateter. Hm... Inte så trevligt men jag måste.

I nästa vecka kommer jag bli av med pumpen och då även katetern. Men under tiden finns de ingen som kan sköta detta. Hemsjukvården vägrar ta i pumpen och även inte ta ansvar för katetern om den skulle strula. Så nu finns de ingen som kan ta hand om de, så min hemgång hänger löst...

De försöker nu få tag på någon på vårdcentralen som kan ta tag i katetern, men pumpen måste skötas från shalgrenska med omläggning och sådant.

Blir fundersam varför hemsjukvården finns när de inte änns kan sköta en kateter???

Så nu skall jag tillbaka till SU på måndag för omläggning och nertrappning av pumpen, sedan även på torsdag för att stänga av och ta bort den. Fan här har man nyss opererat ryggen och skall behöva flänga fram och tillbaka till shalgrenska massa gånger på 1½ vecka. Orkar inte...

Så nu sitter jag här och väntar på ett besked om hur allt ska skötas och när bårtransporten behagar att komma.

Nu va de de där igen!!! Tror dom inte man har ett liv????

Hoppas de löser sig snarast så jag kommer här ifrån!!!!