Alla inlägg under november 2011

Av Louise - 13 november 2011 22:42

Detta är en blogg om mig och min kamp genom livet, men fruktansvärda smärtor.

Jag önskar så att jag kunde byta ut min kropp. De finns människor som letar fel på sig själva för att bara få lite uppmärksamhet. Jag önskar de kunde få känna på mitt liv, bara för en dag.

Tänk att ständigt ha den pressen på sig att de ska finnas något att gå till läkaren för. Om man aldrig får en diagnos som hjälper en fram inom sjukvården. Att behöva sätta diagnos på sig själv för att söka folks medlidande.

Fy för att känna sig så ensam...

Sedan födseln har jag varit inom sjukvården. Att varje vecka ha ett läkar besök man måste gå på.

Att man måste tänka sig för innan man gör något. Att aldrig få vara själv... De finns så mycket som hindrar en som man inte kan tänka sig föränns man är där själv.

Jag önskade så att jag kunde få prova på alternativ medicin för exempel. Men de finns inga pengar.

Många människor säger till mig att söka mig utanför sjukhusets ramar. Och de är jag väldigt öppen för, men hur ska de gå till.

Jag önskade så jag bara kunde få gå till en massör några dagar i veckan. De hade hjälpt mig oerhört mycket. Men bara ett tillfälle kostar ca 500 kr.

Att de aldrig kommer på tal är ju för att jag lever på lägsta inkoms. Att jag går runt varje månad är ett under.

Jag har nu den senaste tiden gjort skyltar för att kunna spara ihop pengar till att kunna utbilda min nya sevicehund. Att bara åka på träningen i Göteborg varje vecka kosta nästan 400 kr och de är bara färdtjänst. Så på alla sätt och vis försöker jag pyssla så jag kan spara tills de är dax att börja träna med Malte.

Och de är i dessa lägen jag tänker på alla dom som sitter hemma och känner efter.

Min högsta önskan är att kunna arbeta. Men jag har också kommit underfund med att jag måste klara av att andas. Att bara ta sig till ett arbete är omöjligt. Att vakna upp en morgon och kroppen fungerar inte över huvudtaget. Vad gör jag då....

Mitt pyssel för mig är ett sätt att tänka på annat än värken men de medför också att jag får ännu mer ont. Fast den lilla stund jag sitter och pysslar och "glömmer" bort smärtan är guld värd. Så de är därför jag får sälja lite av de jag gör. Eftersom jag har ont dygnet runt så pysslar jag ofta och jag kan inte ha kvar alla saker. Så jag slåt två flugor i en smäll. Blir av med saker samtidigt som jag sparar pengar till hundträning =) Kan inte bli bättre.

Men jag vill inte vara dömande, men de är svårt att inte vara de när man är inne i en riktigt dålig period. Så till alla er som är där ute. Var rädda om de ni har och tänk på att de är denna kropp du lever i nu kommer du för alltid har kvar.

Av Louise - 8 november 2011 22:48

Tänk vad tiden går fort!!! För över 8 veckor sedan föddes min lilla prins.

De va nog menat att jag skulle ha honom eftersom vi är födda på samma dag, 5 september.

Jag har "aldrig" tidigare fostrat en valp eftersom jag låg inne på sjukhus hela Oskars första år. När de va dax att skaffa ny hund va de många som tyckte jag skulle skaffa en vuxen hund. Men de skulle inte komma på frågan denna gång. Jag va fast besluten. Sedan valet av hund va de också många som påpekade att är de verkligen en så bra ras. Malte är en Rhodesian Ridgeback. Många tyckte att är inte de en väldigt skarp ras. Jag har många ridgeback i min omgivning och jag har aldrig träffat en opålitlig hund. De finns många Labradorer och golden reteriver som är opålitliga men de är aldrig något man tar upp. De flesta blir vad man gör de till och visst vissa raser har mer ex. vakt i sig än andra.

Men jag kunde inte fått en bättre hund än min kära Malte. Han är en hund som är så efterlängtad!!

Jag va och hämtade honom i torsdags kväll förra veckan och sedan dess har allt gått kanon.

Han är jätte duktig med att kissa ute och visst har de hänt olyckor men de är ju när jag inte varit upp märksam. Men han sover hela natten och äter jättebra. Fast en sak kan han inte och de är att få igång Oskar att leka =)

Han försöker och försöker men utan ett resultat. Men han är helt kanon!!

Han har redan lärt sig att han måste klättra upp på rullstolen för att jag ska kunna lyfta upp honom. Han älskar att bära på saker. Jag tror att han kommer bli en toppen hund och framför allt en bra servicehund åt mig. Så nu börjar projekt söka fonder för att kunna utbilda honom när de är dax.

Men nu ser jag all lill killen vaknar så de är dax att gå ut igen. Tack för att jag har en trädgård =)


 

Ovido - Quiz & Flashcards