Nu har jag varit hemma ett tag. De är otorligt skönt!!

Under den sista tiden på sjukhuset hade jag gått ner mig otroligt mycket. Jag slutade höra av mig till folk och jag valde bara att va själv. Mycket av anledningen till de är att skona andra från att höra på mitt gnäll. Dag ut och dag in. Men vad gjorde de... Jo de gjorde att jag förlorade massor av de som stod mig nära.

Att bara höra hur jobbigt man har de kan ju ta knäcken på vem som helst. Jag vet sedan innan att folk som varit omkring mig tyckt de varit väldigt jobbigt så därför har jag lärt mig. De bästa är att le och se glad ut eller bara fly som jag gjorde denna gången.

Fly från alla som jag inte kunde hålla uppe masken för. De slutade med att jag bara förstört för mig själv.

Varför undanhålla saker för mig? Varför aldrig fråga om jag kan hjälpa till? Varför får jag aldrig finns där?

Varför vill en del att man ska vara en hjälte som klarar allt? Och varför kan jag aldrig bara få vara jag?..

De är så många frågor jag har som jag aldrig kommer få svar på. Ljug inte för mig för jag vill veta sanningen.

Men men jag kan inte vara någon annan än mig själv. Jag kan inte vara med människor som jag aldrig har gillat. De är inte jag. Jag vill trivas i de sällskap jag är i.

Jag vill vara med folk som vill vara med mig för den jag är och inte min fasad.

Så nu är de bara att släppa taget och hoppa. Sluta anklaga mig själv för något som inte finns.

Jag har de så bra som jag har de nu, men de finns ett svar som jag vill ha. Varför??

Något annat =)

I torsdags fick jag äntligen opererat mina tår. De är en operation jag skulle gjort redan för 3 år sedan men ryggen har sagt stopp hela tiden. Senaste kallelsen fick jag i februari men då hade stagen gått av. Men nu är de gjort. Jag kan äntligen lägga de bakom mig och hoppas på att jag blir av med den jäkla värken i fötterna. De är aldrig något jag pratat om så eftersom ryggen har varit de stora problemet hela tiden, men de har varit riktigt tufft. Tårna har som mina fingrar legat dubbelvikta så jag har trampat på dom varje steg jag tar. Såkallad hammartå på alla utom stor tån. 

Men nu är de äntligen gjort. De bryter leden på några ställen och kortar av tån så sätter de sedan stift rätt in för att tårna ska läka rakt. Stiften ska nu sitta i 7 veckor och de första dagarna har varit för jävliga. De har gjort ondare än vad jag väntat. Så nu ligger de i hög läge för att svullnaden ska lugna ner sig. Om en vecka är de nog lugnt =) Bara vänta och se =)

 

agneta

10 juni 2012 12:30

Älskade vän, vad du är modig. Jag trampar också på mina tår, de har väl legat under fötterna några år och det är smärtsamt. (har ledgångsreumatism)men jag tycker det är värre med händerna. Man vill ju göra så mycket. Jag har i många år varit en glad skit, trots värken. Men de sista månaderna har varit tuffa. Gråter, har ont och trött på livet. Mina mina nära o kära bli ju livrädda, så jag försöker igen att va glad. Jag gråter när jag är ensam. Jag har läst din blogg o om din hemska sjukdom, jag gillar dig och tycker du är så modig. happyhund.blogg.se KRAMIS

Louise

19 juni 2012 00:03

Hej Agneta!
Man får har dåliga dagar men de gäller att inte låta de dåliga dagarna ta över ens liv. Men allt går alltid upp och ner. Jag har också mina dåliga stunder men de sparar man till ensamma stunder.
De är viktigt för mig att alltid försöka vara glad och positiv men de går till en viss gräns. Men när de är som värst försöker jag leta efter ljus punkterna i livet.
Förstår att dina nära och kära blir rädda och de känner maktlöshet, men de kan inte göra annat än att finns där. Man måste även få vara nere och deppig inför dom fast de är svårt.
Jag är så glad att jag äntligen fått fixat tårna för de är en fruktansvärd smärta man har genom att gå på dom. Och nu efter en vecka är är smärtan nästan helt borta förutom när jag råkar slår till dom.
Jag hoppas verkligen du hittar gnistan igen för annars är de väldigt tungt.
Kramar och är de något är de bara att skriva

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De är så skönt att äntligen vara fri!!! Första gången på flera flera år som jag idag för första gången känt mig helt lycklig inom mig. Och att jag äntligen fått mitt självförtroende tillbaka som jag saknat sedan gymnasiet. Tänk att de kan bli så....

De sista dagarna har varit riktigt tuffa. Jag har varit på hundkurs både måndag och onsdag i göteborg. De är väldigt långt att åka men jag storm trivs att gå på hundens hus så de är de värt!! Men efter att åka dit blir ju kroppen helt slut. Det...

I måndags va de dax för första tillfället på hundkursen. Jag går på Hundens hus i Göteborg. Pappa hade lånat ut sin bil till mig så assistenten kunde köra. De är så krångligt när man ska ta färdtjäns när man har tider att passa. Så vi åkte. På ...

Nu har jag varit i stugan i snart en vecka. De är anledningen till att jag inte skrivit på ett tag. Här ute har jag väldigt dålig mottagning på internet så de går inte att skriva. Men idag fick jag låna mina föräldrars mobila bredband så nu går de bä...

Efter en tuff tid efter operationen i tårna har de börjat vända. Första tiden låg jag bara och skakade av smärta. Man förstår ju varför de gör ont när dom knäckt benen i tårna och spikat ihop dom igen. Fast jag kan inte minnas att de gjorde lika ont ...