Ja då va de påskafton och klockan är 7. Inte en människa är vaken här på gården. De är bara jag och alla fåglar =) De känns i luften att de kommer att bli en juvlig dag.

Igår var jag hemma hos mor och far på påskmiddag. Min bror och syster med familj var hemma. De va så roligt att träffas.

Tyvärr  alldeles för sällan. Men nu börjar stug säsongen och då kommer dom ut dit. Mina syskon barn har blivit så stora. Jag ser fortfarande den äldsta som en liten bebis.

Jag kommer så väl ihåg när jag passade henne första gången då hon var några månader. De va så mysigt. Sedan kom den yngsta. Tiden går så fort.

Så roligt att se dem växa upp och bli vuxna.

Jag tänker ibland på hur tiden gått fort när de gäller alla mina operationer i ryggen. Den första gjordes hösten 2003 15 oktober. En dag jag aldrig kommer att glömma. Fy vad nervös jag var.

Jag förstår alla dom som skall opereras för första gången. De är en otrolig nervspänning.

Under de åren jag låg inne på sahlgrenska som längst fick jag ofta prata med unga tejer och killar som skulle genom gå en skolios operation. Jag vet vad de går igenom, och jag vet även hur man mår efteråt.

De går aldrig att sätta sig in i hur de känns, men man får visa förståelse och medkänsla.

Innan jag blev så dålig i ryggen hade jag jätte svårt att prata om min sjukdom. Jag gömde mina händer så ingen skulle se hur krokiga fingrarna var för att slippa följd frågor. Men nu har jag helt vänt. Nu vill jag att folk ska fråga mig istället för att gå och undra och spekulera. Jag har inga problem med att prata om min smärta och hur jag har de. De är klart jag kanske inte sägen exakt hur de är. Fast nästan =)

Att få blickar utan att en fråga är de värta jag vet. Så träffar ni mig FRÅGA och kom ihåg jag är inte smittsam ;)

Ha nu en underbar dag. Värmen börjar nu komma till altanen så nu skall jag betala räkningar sedan blir de solen hela dagen.