Bara ordet fasta får mig att bli nervös. Tänker tillbaka till jag var liten och skulle operera händerna. Jag har opererat mig sedan jag var två och har varit sövd snart upp emot 45 gånger. Inför vaje gång skulle jag vara fastande från kl 00. När jag var liten väkte mamma mig alltid innan klock slog tolv och gav mig en flaska välling så jag skulle stå mig länge. Jag hade alltid svårt att sova natten innan operation och vi fick alltid gå upp mycket tidigt för att vara på shalgrenska kl 07.

De va alltid samma sak varje gång. Mamma och jag åkte ner till Göteborg och jag tyckte alltid att de var så mysigt att åka i mörkret och se alla bil lycktor som bildade pärlband. När vi fått vårat rum på sjukhuset satte vi oss alltid i fönstret och tittade på pärlbanden. De kunde vara så vakert och de fick mig på andra tankar.

Minns mycket om dom tidigare operationerna gör jag inte. Jag vet bara att jag var helt hysterisk och stor skrek. De måste vara fruktansvärt som förälder att se sitt barn skrika så och jag vet inte om mamma blev van någon gång. Min pappa var alltid hemma med min store bror så de var alltid jag och mamma som åkte till sjukhuset.

Jag är mina föräldrar så tacksamma att de såg till att jag fick all den hjälp av sjukvården som jag fick när jag föddes. De var ofta sjukhus besök och operationer och behandlingar. Undra hur jag hade varit om jag inte gånomgått alla operationer? Undra hur min rygg hade varit om dom opererat mig när jag började få ont. Jag var 14 år när jag började att ta en värktablett någon gång ibland. Undra???

Men man kan inte gå och tänka på de för då blir man bara bitter och de är de sista jag vill bli.

Men nu till varför jag skall fasta denna gång =)

Var på vårdcentralen idag för jag har fått så jä..a ont i benen i och höfterna. Har varit extremt trött och kännt mig allmänt hängig väldigt länge nu. Jag har ju misstänk att de har med infektionen i ryggen att göra men kände ändå att de kan ju vara bra att ta ett infektionsprov. Så när jag väl kom till läkaren idag fick jag till en början med två kortison sprutor, en i varje höft. Jag får de med jämna mellanrum för jag får extremt ont i höfterna och de är inflamation i slämsäckarna runt höften som sturlar helatiden.

Efter de ville han att de skulle ta nya infektionsprover men även ett blodvärde. För senaste gången jag var hos dom var i april och då hade jag ett blodvärde på 97 och de är alldeles för lågt. Jag brukar ligga runt 135. Men då misstänkte dom att jag låg lågt bara för att jag var relativt ny opererad i ryggen då.

Så ett nytt blodvärde togs idag och de ligger på 95! Fattar inte varför...

Så läkaren kom in på labbet och ville att jag skall komma tillbaka i morgon kl. 9 för att ta massa prover. Och jag måste vara fastande.

Han menade på att de skall göras en stor utredning på varför de ligger så dåligt. Så då tänkte jag att de inte varit så konstigt att man känner sig trött och hängig.

Men självklart undrar jag varför??? Jag har alltid haft bra blodvärde.

Men varför ska något vara bra för?? De verkar som min kropp vill vara kass och bara ställa till problem.

Men jag får se de positivt och de är ju att jag fastar ju inte för att jag skall operera mig =) Och de är ju bra!!

Så nu är de bara att gå dit i morgon och lämna ifrån sig lite blod och hoppas på att dom hittar felet snart.