Vad skulle man göra utan sina nära och kära??

Utan min familj och mina underbara vänner vore jag ingenting.

Dom finns där alltid när jag behöver dom. Eller som härom dagen när jag skulle till vetrinären med Oskar. Maria körde dit oss och sedan när han skulle hämtas på eftermiddagen kom både Maria och Linda och körde dit mig. Fast dom hade andra saker som skulle göras. De fick flytta på sina saker för att jag skulle få hem min älskling och även åka till apoteket och hämta ut medicin till honom.

Stackarna fick stressa bara för min skull. Tack mina underbara vänner!! Ni betyder med än vad ni kan ana <3

Under tre dagarna har min syster dotter varit här. De har varit jätte mysigt men de har hänt massor hela tiden.

Telefonen har gått i ett hela tiden och jag har fått flänga fram och tillbaka mellan olika ställen. Men jag tror hon haft de bra ändå. Jag hoppas de!!

Vi har fått pysslat litegran och ätit god mat. När hon skulle åka hem igår kom hela familjen och vi grillade och satt länge och pratade. De va så mysigt att bara sitta och umgås.

Att ha sin familj och så underbara vänner som jag har skall jag vara tacksam för. Under alla dessa åren som jag har varit dålig kan jag inte fatta att dom fortfarande orkar med.

Att stå brevid och se en nära vän lida är fruktansvärt. Och att man känner sig så maktlös...

Jag fick en gång höra att de var mycket jobbigare för henne att stå brevid mig och se mitt lidanade och den maktlösheten som hon känner. Hon menade på att de var jobbigare för henne än vad de var för mig. Och där vet jag inte om jag kan hålla med.

Jag har både ont och jag är maktlös och att ha denna jävla värk!! Fan säger jag bara denna jävla värk!!!! De kan aldrig bli jobbigare för den som står brevid, men visst vet jag att de är svårt. Jag har själv upplevt de och de är inget man vill!!!

Nä nu skall jag ta en kopp kaffe och bara försöka njuta av denna underbar dag som jag hoppas de blir!

Ha de bäst och ta hand om era vänner!!