Underbart att äntligen få se solen. De var ett tag sedan och de känner jag direkt. Kroppen känns som en stel pinne och humöret är inte på topp. Så idag gäller de att suga åt sig all energi som bara går.

Om en stund kommer en kompis och hennes lilla vovve på besök. Ska bli trevligt, ta en kopp kaffe och sedan en promenad i solen. De får nog bli en tur till skogen så hundarna kan få springa. De är sådan lycka att se en hund springa lös och njuta av livet. Jag kan känna ett lugn som lägger sig när jag ser Oskar skutta runt i blåbärsriset och han är bara så lycklig. De är obetalbart!!

Nu på förmiddgen har en elektriker varit här och dragit elen till mitt nya dörr öppnar system. Jag skall få en kod dosa och dörrknapp så jag slipper hålla på med nycklar. De kommer att bli kanon.

Nu har jag varit på de andra återbesöker efter operationen och de gick sådär...

Jag skulle vara där 11.45 och kom inte in till läkaren föränns 13.40 2 timmar satt vi där och vänta. Men de är inget ovanlig att man kommer in till mottagningen och blir iväg skickad till fiket för att de är så försenat. De planerar otroligt dåligt. Man är ny opererad i ryggen och man får inte sitta upp förlänge, men man kan inte ligga någonstans. De tänker inte...

Men till gårdagens besök. Han kände på ryggen och konstaterade att de hårda knölarna som är på var sida om ryggen är bäckenskruvarna som sticker ut. Han skickade mig till rötgen för att se om de ändrats i ryggen.

Plåtarna visade inget denna gång, men han menade på igen att de har ju ändrats i ryggen men eftersom de inte visar på plåtarna gör de inget. Så nu ska vi vänta tills de visar sig, för förr eller senare kommer de visa sig och då kommer de operera om mig.

Jag försökte förklara för honom att varje dag blir bra värre och värre och jag vet att de snart inte kommer att gå längre. Men jag måste vänta på röntgen plåtarna. Han sa att troligten ligger de trasiga i läge och därför synt de inte på plåtarna.

Men jag fattar inte vad de väntar på. Alla vet att de är sönder och jag får mer och mer ont varför inte spara mig på allt lidande och göra något?! Men nä!!!

Så nu skulle han prata med den andra kirurgen som va med under operationen och fråga vad han tycker. Och så ska jag tillbaka om 3 månader och ta nya plåtar och se om de visar något.

Fan jag orkar inte mer.............

Undra vad som kommer sägas imorgon???

Jag skall träffa ortopeden imorgon igen för att se hur de skall göra med ryggen. Efter att de har ändrat sig i ryggen har jag fått väldigt ont igen. Musklerna börjar att krampa och de ena leder till de andra. Men de slutar alltid i en jävla massa värk och ingen ork...

Men jag undrar vad jag vill dom skall göra. Jag vet attm gör de inget åt de kommer bara leda till att jag får mer ont och att de kommer bli påfrestningar på stagen så de kommer att brista tillslut. Och i slut änden blir de ändå operation.

Men jag vill inte mer. Varför!!! Undra när man kommer slippa allt vad sjukvård är?!

Men jag får vänta och se vad de säger imorgon.

Nu ska jag snart hem till min underbara vän. De är så skönt att ha sina vänner. Både som stöd och att få skingra tankarna från allt tråkigt. Är man själv blir de lätt att man fastnar i de negativa tankarna.

Så underbart att ni finns!!!

Då har man legat inne på sjukhus en vända igen. Att de aldrig kan ta slut...

Denna gång va de lunginflamation. Jag började känna av att de gjode ont när jag andades redan för två veckor sedan. Jag försökte att inte bry mig, men tilslut ringde jag sjukvårdsupplysningen och då fick jag svaret att de va ångest. Hm...

Jag har ont när jag andas men bara på en sida. Faste hon menade på att de var ångest. Jag väntade och de gick en vecka. Så förra måndagen var jag på vårdcentralen som sedan skickade mig vidare till akuten.

Läkaren röntagde mig och såg att jag hade en regäl lunginflamation i höger sida och jag fick utskrivet kåvepinin.

Jag kände att de bara blev värre och värre men envis som jag är väntade jag tills torsdag innan jag åkte till akuten igen.

De tog nya prover och dom va ju inte så bra.. 247 låg crp (infektionsvärde) på och de ska ligga på ca. 6 och jag syresatte mig riktigt dåligt så de ända va att lägga in mig så jag kunde få intrevenös antibiotika.

Idag tog de nya prover och crp hade gått ner till 77 så de är ju på väg ner och nu hoppas jag de fortsätter. Först kom läkaren och sa att jag kunde åka hem. Men efter ett par timmar kom han och sa att han ville jag skulle vara kvar. För jag har även en lungsäcksinflamation och dåliga blodvärden. Men då hade jag redan ställt in mig på att få komma hem till min älsklingar så de va inget alternativ.

Men jag lovade att komma tillbaka om jag blev sämre igen.

Nä fy jag kan bara inte ligga där längre. De va inget fel på personalen men jag vill inte ligga inne mer än vad jag måste.

Har ju ett liv hemma med.

Så nu skall jag bara vila så mycket jag kan. Men känner jag mig själv rätt så blir inte de så mycket, men jag skall verkligen försöka så jag blir av med detta snart.

Då har jag krypit ner i sängen och lagt mig för att se en film. Har haft vänner hemma för att fira de nya året. Blev en bra kväll. Jag valde att ta de lugnt då jag har en fruktansvärd huvudvärk som gnagt hela dagen. De var nog för att jag inte somnade föränns kl. 05.30 och gick upp kl. 10. Hade jävligt ont så de va omöjligt att sova. De är inget roligt att ligga och vrida och vända på sig i timtal.

Men planen för morgondagen är sängläge!!!! Eller de är ju idag 2011.01.01

En mycket bra start på de nya året!!! Vila!!

De har varit väldigt tufft sista tiden och kraftern har tagit slut. Jag önskar så att de snabbt kommer tillbaka.

God Natt säger jag till alla!!! Och hoppas ni haft en mysig nyårsafton.

Undra vad detta år har att erbjuda...

Jag känner att de inte börjar så bra som jag hoppats på. Men man får göra de bästa av vad man har.

Min rygg har inte förändrats något sedan jag sker senast. Jag har fortfarande lika ont och jag hoppas så att de inte blir värre.

På åter besöket sa läkarn att de är en metallbit som man känner på ryggen. Men man kunde inte se de på röntgen plåtarna. Han sa att de har rubbats och jag har inte samma ställning i ryggen som jag hade efter operationen. Men för att de inte syns på röntgen plåtarna gör de inget åt de. Men problemet är att de inte tar röntgen när man har olika kropps positioner.

Sedan kan de ta ett tag innan de visar sig. Men de är väldigt smärtsamt när man har byxor som sitter över ryggen. Och de är just över där metallbiten ligger ytligt. Huden nyps mellan metall och byxa.

Men jag skall dit igen den 18 januari för en ny röntgen.

Just nu känner jag för att gå i ide och inte visa mig på evigheter. De hade varit så underbart. 

Varför kan man inte tillåt sig själv att må dåligt och ha dåliga dagar?! Varför ska man alltid vara så glad?!

Men allt handlar om att jag bara vill ha ett lyckligt liv och få dagarna att gå.

Man måste bita ihop när de är tufft och inte gräva ner sig. Eller som jag kan säga ibland. De är bara att kämpa på för de är ingen annan som gör de åt dig.

Nu är de nytt år och de är bara att hoppas på att de blir bättre än de förra. Och fira de nya året med vänner och familj och så klart lila Oskar och Svea =)

Just nu känns de som de aldrig kommer att bli tisdag. Vaknade idag med en fruktansvärd kramp i bröstkorgen. Vid varje andetag krampade de. Fick bara fram en jävla massa stönande ... Försökte mig på att prata i telefon, men de gick inte. De tar nästan en timme innan medicinerna har full effekt. Och fan vilken tid de är ibland.

Nu fram åt kvällen kommer krampen tillbaka och de börjar nu bli ett helvete igen. De är lite tidigt att ta kvälls medicinerna redan så jag får försöka stå ut en timme till.

Jag har bäddat ner mig med värmefilten och ska sätta på några tigerbalsam plåster där jag kommer år. Sedan är de bara att försöka distrahera hjärnan och hoppas på att de inte blir värre.

Imorgon kommer min familj hem på besök och vi ska fika. De är alltid mysigt att träffa familjen. Hoppades så att vi kan ses allihop snart, men de bor en bra bit bort =( Så vi ses jätte sällan.

Sedan har jag inte berättat om den underbara kenneln jag varit i kontakt med.

Jag skall skaffa mig en till vovve. En Curly Coated Reteriver. En brun hane.

Kenneln ligger i värmland så de är en bra bit att åka en men de är de värt när man letar den perfekta hunden =)

Jag känner att allt är perfekt. Men de jobbiga är nu att de inte är säkert hon är dräktig. Tiken visar alla täcken på att vara dräktig men de kan lika gärna vara skendräktighet =( Så nu håller vi alla tummar!!!! De är beräknade runt den 20 januari =) Jag vill ha!!! Allt känns så rätt!!!

Jag åkte in till akuten... Efter att pratat med Sahlgrenska som sa till mig att åka till akuten åkte jag in. Kom dit vid 15.30 och fick komma in direkt nästan. Fick prata med en sköterska som ville att jag skulle lägga mig. Efter en stund kom en väldigt försynt kvinlig läkare som inte viste vad hon skulle börja. De va som hon knappt vågade ta i mig. Efter att ha pratat en stund fick jag kommit iväg till röntgen.

På sahlgrenska tar man skolios röntgen stående  men här fick jag ligga på en britts. Man får en helt annan kroppsposition då och man får mycket svårare att jämnföra tidigare bilder.

Efter att kommit tillbaka till rummet på akuten fick jag ligga där utan besked om någonting. Efter två timmar kom de och körde iväg mig igen till röntgen. Då ville SU ha andra bilder. Fick vara på röntgen i 50 min för att vänta på att en läkare behagade ringa och säga att bilderna va ok.

Men när kl va 24.00 kom de och sa att dom på Sahlgrenska inte kommer granska bilderna föränns imorgon. Och att de ville att jag skulle befinna mig på Su kl. 9 på morgonen.

Jag fick inte ett ända svar!!!! Jag va på akuten i 8 timmar utan att få veta någonting!!!!! Sedan vill de att jag skall vara på su 9 på morgonen. Jag hade fruktansvärt ont i ryggen och de fanns inga möjligheter jag skulle klara av att åka dit så tidigt.

Jag ringde dit på morgonen och då kom vi överänns om att jag väntar tills jag skall dit på tisdag. De finns inga skolios läkare där nu så de kunde inte titta på mig ändå...

Jag undrar vad man är värd...

Min känsel har blivit mycket sämre, smärtorna har blivit värre, jag har fått fruktansvärd yrsel, en hård knöl brevid ryggraden och de värsta jag kan inte längre stå rakt. Fan har hänt!!!